Geoenergi
För kommersiella och offentliga fastigheter.
FBB Geoenergi: Framtidens
förnybara värme och kyla
Geoenergi ger långsiktigt hållbara och lönsamma energilösningar som lämpar sig utmärkt till de flesta fastigheter. Med geoenergi kan du uppfylla klimatmål, sänka energikostnader och få förnybar värme och kyla i samma lösning. Det gör geoenergin unik.
FBB – en trygg och komplett geoenergipartner
Det krävs erfarenhet och kunskap för att optimera effektuttaget och ekonomin i ett geoenergisystem. FBB ger dig stöd genom hela processen, från förstudie och dimensionering till borrning, installation, driftsättning och uppföljning. Med ledande kompetens i kombination med egen teknikavdelning, egna kvalificerade borrteam och Sveriges modernaste maskinpark kan vi erbjuda dig effektiva och hållbara helhetslösningar på dina geoenergibehov. FBB tillhör pionjärerna inom geoenergi i Sverige och idag är vi en av de ledande specialisterna inom området.
Fritt skalbart. Alltid samma fördelar
Många av våra kunder efterfrågar riktigt stora geoenergisystem. Till exempel för handelsplatser, bostadsområden, logistikcentraler, sjukhus och myndighetsbyggnader. Men geoenergi lämpar sig precis lika bra för mindre objekt eftersom tekniken är flexibel och skalbar. Idag utgör till exempel skolor, förskolor, vårdboenden och vårdcentraler en stor andel av FBB:s projekt. Skalbarheten gör att du får kostnads- och miljöfördelar oavsett om du bygger en förskola eller ett större logistikkomplex. Dessutom är geoenergi ofta mer prisvärt att installera i ytterområden jämfört med att bygga ut fjärrvärme, vilket underlättar för städer att hantera sin bostadsbrist.
Rätt från början. Hållbart i längden
FBB är ett ansvarstagande företag som engagerar sig i dina utmaningar. Kundtryggheten är central för oss och vi erbjuder branschens bästa trygghet baserat på erfarenhet, kundreferenser och certifieringar. Varmt välkommen till oss för att diskutera framtidens hållbara energilösningar.
Paketering och projektering
Kvalificerat stöd för ditt
geoenergiprojekt – från start till mål
FBB:s teknikavdelning hjälper dig utreda, projektera och optimera geoenergisystemet oavsett storlek och tillämpning. Genom ledande kompetens och helhetsförståelse ser vi till att du uppnår bästa möjliga ekonomi, energieffektivitet och enkelhet i dina projekt.
Kort om FBB:s teknikavdelning
- Projektstöd med inriktning mot både kommersiella och offentliga geoenergiprojekt
- Kvalificerad projektledning
- Projekteringstjänster: EED-beräkningar, TRT, borrplaner, tryckfallsberäkningar m.m.
- Detaljprojektering
- Driftoptimering
- Driftuppföljning
Fakta & referensuppdrag
FBB. Ledande erfarenhet av storskaliga geoenergisystem.
Korta fakta om FBB Geoenergi
- Medarbetare med certifierad kompetens
- Sveriges ledande maskinpark och största borrformat
- Kvalificerad projektledning och egen teknikavdelning
- Projekteringstjänster: EED-beräkningar, TRT, borrplaner, tryckfallsberäkningar m.m.
- Verksamma i hela Sverige
- Branschens bästa trygghetspaket
Exempel på referensprojekt
- IKEA Kållered, Göteborg, 30 000 m
- IKEA Uppsala, 16 800 m
- IKEA Karlstad, 12 000 m
- PostNord lager, Örebro, 8 650 m
- Rusta Centrallager, Norrköping, 24 000 m
- Akademiska Hus, Örebro universitet, 12 000 m
- ON, Klövern Fastighet, Lund, 5 000 m
- Biltema, Södertälje, 4 800 m
- LFV, Arlanda, Stockholm, 2 000 m
- Med flera…
Referensbilder
Så fungerar geoenergi
Geoenergi kan utvinnas på flera sätt
Akviferlager är det effektivaste sättet att utvinna geoenergi i en storskalig lösning. Vi på FBB utgår från den beskrivning som arbetats fram av Svenskt Geoenergicentrum.
Geoenergi utgörs i huvudsak av solenergi, som passivt lagras i mark, berg och grundvatten. Solenergin når – tack vare direktinstrålning, nederbörd och vind – några hundra meter ned i marken. Ner till ett djup av ca 10-15 m, ses årstidsvariationer i marktemperaturen, därefter är temperaturen jämn under året, och ungefär lika hög som luftens årsmedeltemperatur. På större djup fås en gradvis ökning av temperaturen genom värmen som alstras i jordens inre och som strömmar upp mot markytan – så kallad geotermisk värme. I Sverige ökar temperaturen i marken med ca 1–2 grader per hundra meters djup, och det geotermiska värmebidraget är mindre än 5% av det totala värmeinflödet.
Med hjälp av geoenergianläggningar kan vi utvinna geoenergi för att både värma och kyla våra hus. När vi vintertid utvinner värme, kyls jord/berg något för att under sommaren åter värmas upp (återladdas) med hjälp av solvärme (ovanifrån) och en liten del geotermisk värme (underifrån). När vi nyttjar marken för kyluttag, värms marken istället upp.
Det är viktigt att dimensionera ett geoenergisystem så att det råder balans mellan aktivt uttag och omgivningens passiva återladdning. Om uttaget är större än den passiva återladdningen från omgivningen kan man aktivt återladda marken. Baserat på detta skiljer vi mellan passiva och aktiva geoenergisystem.
Borrhålslager är aktiva geoenergisystem i större skala och används till större fastigheter och industrier som både behöver värme och kyla. Principen är huvudsakligen densamma som för bergvärmen, men med tätare placerade borrhål vilket skapar förutsättningar för aktiv säsongslagring av värme och kyla genom att en större bergsvolym värms eller kyls. Under vintern tas värme ur berget som då kyls ned. Det nedkylda berget används sedan under sommaren för produktion av komfortkyla. Vid uttag av kyla återvärms berget till ursprunglig temperatur. På så sätt utnyttjas energin mer än en gång. Lagret blir effektivare ju större det är. I de flesta fall är lagervolymen större än 100 000 kubikmeter med ett 30-tal borrhål. Det finns flera svenska exempel på borrhålslager med fler än 100 borrhål. Avståndet mellan borrhålen i är oftast 4-6 m. Antalet hål, håldjup och avstånd beror, förutom energilastens storlek, främst på geologin och bergets termiska egenskaper.
Borrhålslagren innehåller inga rörliga delar och kräver därför ett minimum av tillsyn och underhåll. Dessa lager har dessutom en mycket lång livslängd och kan i princip avskrivas i samma takt som de fastigheter de betjänar. Tillståndsprocessen är vanligen enkel. Borrhålslagren kräver förhållandevis liten yta och oftast går det att utnyttja parkeringsplatser, grönområden och liknande. Det finns också exempel på lager som ligger under byggnader.
Akviferlager är det effektivaste sättet att utvinna geoenergi ur en storskalig lösning. Grundvattnet som energibärare pumpas ur en eller flera brunnar och återförs till grundvattenmagasinet igen efter värmeuttaget. Systemet förutsätter att det finns uttagbart grundvatten inom eller i närheten av fastighetens gränser. Grundvatten kan med fördel också användas för komfort- och processkylning. Systemen är oftast storskaliga, och kan vara både passiva och aktiva. De storskaliga systemen benämns akviferlager och lagrar både värme och kyla på olika ställen i grundvattenmagasinet (akviferen), som då får en varm och en kall sida. Systemen är mycket effektiva och kylbehovet klaras vanligtvis med frikyla utan behov av kylmaskin. För grundvattenvärme krävs vattendom, och tillståndsprocessen kan ibland vara både tidskrävande och komplicerad.
Bergvärme är det vanligast förekommande geoenergisystemet, och används företrädelsevis till villor men även fastigheter med flera hundra lägenheter. Bergvärme är ett passivt system där värme tas upp ur marken och nyttjas som värmekälla till en värmepump. Marken återladdas passiv från omgivningen. För villor borras en slangförsedd energibrunn till 100-200 meters djup på den egna fastigheten, och för större anläggningar borras ett större antal borrhål som förläggs glest. En köldbärarvätska cirkuleras i slangen och hämtar värme från berget. Systemet är slutet och kräver minimalt med underhåll. Systemet kan även användas för komfortkylning vilket i så fall genererar ett gynnsamt tillskott till värmesäsongen genom den aktiva återladdningen.
Bergkyla bygger på samma princip som bergvärme men nyttjar istället bergets temperatur för kylning. Marken värms då upp, och värmen leds passivt bort till omgivningen. Kylningen kan ske både med och utan kylmaskin.
Ytjordvärme är en passiv geoenergiform som kan användas då man har en större plan tomt. Slangar plöjs eller grävs ned på ett djup av ca 1 m. Systemet bygger oftast på att frysa en del av markens fuktighet. Vid frysningsprocessen frigörs stora värmemängder (isbildningsvärme) som förs över till köldbäraren i slangsystemet. Ytjordvärme kan inte användas för komfortkylning eftersom temperaturen i marken blir för hög.
Sjövärme räknas till passiv geoenergi och nyttjar värme från botten av sjöar och vattendrag. Slangar förläggs i slutna slingor och förankras på botten av sjön eller vattendraget, och värmen används som värmekälla till en värmepump. Systemet förutsätter att det finns en lämplig sjö eller vattendrag inom eller i närheten av fastigheten.
Grop- och bergrumslager är en ovanligare form av geoenergi, där varmt eller kallt vatten lagras i bergrum under marken. Det finns ett fåtal exempel på denna teknik i Sverige och systemen är storskaliga. Tekniken kan även användas för att lagra snö i gropar eller bergrum för att nyttja som direktkyla eller fjärrkyla. Sundsvalls Sjukhus snölager är ett sådant system.
